God morgon.

God morgon, och välkommen till ett nytt avsnitt av Morgonstund.

Min morgonstund idag spenderar jag i en trädgård faktiskt. Jag vet inte om du kan höra, men det finns lite ljud häromkring – både urbana ljud och naturliga ljud.

Jag sitter i en trädgård som ligger vid tågstationen där jag bor, och det här är en väldigt fin plats faktiskt. En liten oas i en relativt urban miljö. Jag hoppas att ljuden runt omkring inte stör för mycket. Jag hoppas att ni kan höra fåglarna – och andra ljud. Ni kanske också hör tåg, bilar, motorcyklar ibland, bussar.

Många olika urbana ljud, men också många ljud från fåglar. Och – jag såg precis en ekorre! En ekorre är ett djur som ofta springer upp i träden och klättrar, och den gillar att äta kottar. Jag såg precis en kanin också springa förbi. Den här kaninen brukar faktiskt vara i den här trädgården.

Så, ja… Hur som helst – välkommen till Morgonstund. Jag heter Joakim, och dagens avsnitt blir lite annorlunda. Lite spontant, från den här platsen.

Som jag sa: det är en trädgård. En ganska stor trädgård, som har funnits här väldigt länge. Och i anslutning finns också ett stort hus.

Tänk dig ett trevåningshus från – jag gissar – 1800-talet kanske. Ett gult, ganska stort trevåningshus där det tidigare låg en lanthandel. De sålde matvaror här i många år, tror jag.

Just nu håller de på att renovera insidan av huset. Och det är inte bara ett hus, utan kanske tre eller fyra – ett stort hus och några mindre hus bredvid.

Just nu sitter jag på marken, på backen, faktiskt bredvid en syren… en syrenhäck. Det finns syrener, körsbärsträd, äppelträd, buskar, gräsmattor. Det finns blommor, tulpaner… Det är faktiskt en väldigt fin miljö.

Jag gissar att du kan höra tåget i bakgrunden också. Så – ja, det är många ljud, men också en väldigt skön miljö.

Och bredvid det här huset, mellan tågstationen och trädgården, så rinner det en å. Den här ån rinner från en sjö, kanske några kilometer härifrån, och ån rinner genom den här kommunen där jag bor – och så småningom till en stor sjö som heter Mälaren.

Mälaren har jag pratat om tidigare, tror jag. Från Mälaren rinner vattnet ut i Östersjön, genom Stockholm, och vidare ut i havet.

Det kallas för Östersjön, men det är faktiskt ett hav – och det är kopplat till Atlanten så småningom.

Så ja – det här är en väldigt fin plats. En skön plats att starta dagen och morgonen på. Idag är det väldigt soligt och fint. En riktigt fin morgon. Jag sitter här ute och dricker kaffe.

Jag hoppas att du också har en bra dag. Eller en bra morgon. Eller kväll – beroende på när du lyssnar.

Jag ville bara dela min morgon en stund med dig. Och jag hoppas att det här också kan vara bra träning för dig och din svenska.

Jag undrar – har du någon favoritplats som du brukar besöka på morgonen? Brukar du dricka kaffe eller te och ta det lugnt några minuter innan dagen börjar?

Det är ganska intressant att bara sitta och observera människor runt omkring. Dagen vaknar till liv. Människor skyndar till jobb, till skola, och har sina aktiviteter som de gör.

Men att bara sitta och observera en stund – det är intressant tycker jag. Som jag har sagt tidigare: det är nog min favorittid på dagen.

Okej. Jag tror att jag slutar där för idag. Det blev ett kort avsnitt kanske, men jag hoppas att det kan hjälpa dig lite grann.

Jag hoppas att du får en bra dag. Att det går bra med din svenska.

Och jag hoppas att vi hörs igen nästa gång.

Sköt om dig till dess. Ha det bra. Hej då. Hej då.

Glosor

Verb

• att störa – to disturb
• att klättra – to climb
• att skynda – to rush

Substantiv

• en ekorre – a squirrel
• en kanin – a rabbit
• en kotte – a cone
• anslutning – connection
• en lanthandel – a general store (mostly food)
• syren – lilac
• en syrenhäck – a lilac hedge
• ett körsbärsträd – a cherry tree
• ett äppelträd – an apple tree
• en buske – a bush / shrub
• en gräsmatta – a lawn
• en å – a river (medium sized)
• en kommun – a municipality

Fraser

• så småningom – eventually

Övrigt

• häromkring – around here
• förbi – pass / go by

Hej igen kära lyssnare. Och välkommen till Morgonstund.

Hur var din morgonstund idag? Eller är du mitt i din morgonstund just nu kanske?

Själv hade jag en bra morgon, och det känns alltid så skönt med en bra start på dagen, eller hur?

Tycker du att en bra början på dagen leder till ett bra momentum och en bättre dag generellt? Och är det samma med en bra start på året tycker du? Tycker du att en bra start på året lättare leder till ett positivt momentum för resten av året? Eller har det ingen betydelse för dig?

Hur som helst – idag tänkte jag att vi kunde kika lite på uttal. Och framförallt uttal i kontrast med hur vi skriver vissa svenska ord. Så häng med en liten stund så tittar vi lite närmare tillsammans.

Ja, vi uttalar ju inte orden på svenska alltid så som vi skriver dem, eller hur? Det har du nog märkt, gissar jag.

När jag pratar i den här podden så försöker jag att uttala lite tydligare ofta. Och jag försöker att tala lite mer “korrekt” kanske vi skulle kunna säga. Men “korrekt” är förmodligen fel ord, eftersom det inte är så relevant i det här sammanhanget. Vår poäng är ju att förstå modersmålstalare – och inte alla kommer att prata tydligt eller enligt boken, så att säga.

Och så är även fallet med mig när jag pratar med kompisar, till exempel. Väldigt mycket beror på personen – uttalet varierar, och kanske tydligheten i språket också. Speciellt om man inte är van vid just det uttalet. Det tror jag att vi alla har upplevt, eller hur?

Så låt oss titta på några exempel. Jag tror att du redan har hört det här – men ändå.

Ordet och, till exempel. Vi kan ta en mening:

Jag och Adam ska gå på konsert på lördag.

Inga problem, eller hur? Men ofta hör vi istället:

Jag å Adam ska gå på konsert på lördag.

Kunde du höra skillnaden? Jag och Adam → Jag å Adam. “Och” blir till “å”. Det här är väldigt vanligt på svenska.

Men… kan vi säga att ljudet “å” alltid betyder “och”? Nej, tyvärr inte.

Ett annat exempel:

Jag gillar att cykla. → Jag gillar å cykla.

Här byts att också mot ljudet “å”, precis som och gjorde. Så både och och att kan låta som “å”.

En annan sak du kanske har märkt är ordet jag, som ofta låter som “ja”.

Jag åkte till affären igår. → Ja åkte till affären igår.

Vi uttalar normalt inte “g” i slutet av “jag”.

Kombinerar vi allt kan vi få:

Ja å syrran gillar å spela fiol.

Det betyder: Jag och syrran gillar att spela fiol.

Andra exempel är:

morgon → morron
någon / något / några → nån / nåt / nåra

Och:

Vad ska du göra? → Va ska du göra?

Samtidigt:

Jag gillar att vara i naturen. → Jag gillar å va i naturen.

Så “vad” och “var” → båda kan bli “va”. Och “att vara” → “å va”.

Jag vet inte om du har reflekterat över det här. Jag tror inte man måste tänka så mycket på det, men det är bra att vara medveten om att:

Olika ord kan låta lika i talspråket
Det kan vara förvirrande
Det är viktigt att kunna känna igen det när man lyssnar

Jag rekommenderar att försöka immitera uttalet svenskar använder i vardagligt tal. Men när du skriver, då är det bra att använda korrekt skriftspråk – så att det ser bra ut, särskilt i mer formella sammanhang.

(Om du chattar med en kompis är det så klart okej hur du vill – bara din kompis förstår!)

Okej, det var allt för idag tror jag. Jag hoppas att det gav dig något. Om inte annat – några minuters exponering för svenska språket. Och det är faktiskt det viktigaste i slutändan.

Tack för idag. Sköt om dig till nästa gång! Vi hörs då.

Hej då.
Hej då.

Ordlista

Verb

• observera – to observe
• immitera – to imitate

Substantiv

• momentum – momentum
• uttal – pronunciation
• kontrast – contrast
• modersmålstalare – native speaker
• sammanhang – context
• tydligheten – clarity
• skriftspråk – written language
• exponering – exposure

Phrases / Other

• varierar – varies / changes

God morgon. God morgon. Hur är läget? Hur har du haft det? Det var ett tag sen sist. Jag hoppas att du haft en bra jul och ett bra nyår och också en bra start på det nya året 2024. Hur har det gått med din svenska den senaste tiden? Har du fortsatt att lyssna och läsa och kanske prata svenska ibland?

Idag vill jag prata om något som jag blev inspirerad att prata om från ett samtal med en elev som jag hade nyligen. Vi kanske kan kalla det en “jag kan”-känsla. Och hur man kan utveckla en sån attityd och känsla. Och varför det kanske är viktigt. Så om det låter intressant, häng med mig en liten stund. Då kör vi.

Joakim heter jag och jag är här för att försöka hjälpa dig med din svenska och tillhandahålla material som du kan lyssna på, och läsa om du vill, på en lagom svår nivå.

Att tillhandahålla något betyder ungefär att göra något tillgängligt. Till exempel att tillhandahålla en text. Det betyder att texten är tillgänglig. Och tillgänglig betyder ungefär att något är disponibelt eller att vi kan komma åt något, vi har tillgång till något.

Om vi för en sekund tittar lite närmare på ordet tillhandahålla, så kan vi se att ordet består av delar. En del är “handa” och en del är “hålla”. Så vi kanske kan tänka att vi håller något i handen.

Ok, hur som helst, det var en liten avstickare som vi säger. Till dagens tema som är “jag kan”-känsla. Jag har tidigare pratat om att det viktigaste när vi lär oss språk är vår attityd, vår inställning. Och det är ju ett väldigt brett begrepp, eller tema, område. Så idag tänkte jag fokusera på en “jag kan”-känsla eller en “jag kan”-attityd kanske och låt mig förklara lite vad jag menar.

Om vi tänker oss en person som lär sig svenska. Och den här personen vet att det är bra att lyssna och läsa svenska för att bli bättre. Men den här personen använder sig alltid av svårt material, svårt innehåll. Det är hela tiden lite ansträngande att försöka förstå det personen lyssnar på och det personen läser.

Givetvis behöver vi lyssna på och läsa texter som är lite svårare än vår nuvarande nivå för att utvecklas. Men om det hela tiden är lite för svårt… om det hela tiden är lite frustrerande och jobbigt… och om vi hela tiden har en känsla av att vi inte kan förstå, att vi är dåliga, att vi är hopplösa kanske till och med – då är det lätt att vårt självförtroende försvinner.

Det här är lite olyckligt tror jag. Språkinlärning och att använda språk handlar mycket om självförtroende också. Därför är det viktigt tror jag att vi samtidigt ser till att vi bygger vårt självförtroende, vår självkänsla när det gäller det nya språket.

Så låt oss utveckla våra förmågor i det nya språket – såsom hörförståelse, läsförståelse och talförmåga – men också samtidigt bygga vårt självförtroende, vår självkänsla och utveckla en “jag kan”-känsla, en “jag kan”-attityd. Och låt oss titta på hur vi kan göra det nu tillsammans.

Ett av de bästa sätten att göra det här på tror jag är att variera svårighetsgraden på det vi lyssnar på och det vi läser. Det är självklart bra att utmana sig själv ibland. Men prova gärna att sen gå tillbaka ibland till lite enklare innehåll – dels för att få bra repetition, dels för att få en känsla av att man förstår mycket. Det bygger självförtroende!

Kommer du förresten ihåg ordet förvärva? Det betyder ungefär att absorbera språket, att ta till sig språket.

Det är också jättebra att gå tillbaka till lättare innehåll för att just bygga den där “jag kan”-känslan. För om vi hela tiden tycker att vi är dåliga, hopplösa, dumma, korkade… då hamnar vi i en negativ spiral. Försök att göra tvärtom. Peppa dig själv, ge dig själv en liten klapp på axeln ibland.

En annan sak du givetvis kan göra är att vara i en bra miljö. En miljö där människor uppmuntrar dig och stöttar dig och är positiva till det du gör. Kanske speciellt när du pratar ett annat språk är det viktigt att ha stöd och förståelse.

Och när du känner dig dålig eller frustrerad – titta gärna tillbaka på hur det var för ett år sen. Om du kan mer idag än då, så går du åt rätt håll.

Prova att säga det högt för dig själv: Jag är ganska bra på svenska faktiskt. Eller: Jag har kommit ganska långt faktiskt. Hur känns det? Känns det okej? Testa några positiva affirmationer då och då.

Okej, det var allt för idag. Tack så mycket för att du lyssnade. Jag hoppas att du får en fin dag och att du kunde lära dig lite nytt – och få bra repetition idag. Vi hörs igen nästa gång. Sköt om dig så länge.

Glosor:

• Verb:
• tillhandahålla = to provide
• absorbera = to absorb
• förvärva = to acquire
• utveckla = to develop
• uppmuntra = to encourage
• Substantiv:
• inställning = attitude
• självförtroende = self-confidence
• självkänsla = self-esteem
• förmåga = ability
• miljö = environment
• svårighetsgrad = level of difficulty
• Fraser:
• peppa dig själv = cheer yourself up
• klapp på axeln = a pat on the back
• gå åt rätt håll = go in the right direction
• en negativ spiral = a negative spiral

Gomorron. Gomorron, kära lyssnare. Och välkommen tillbaka till Morgonstund. Hur har du haft det? Har du haft en bra vår?

Först och främst vill jag tacka dig för att du lyssnar och följer den här podden. Tack för att du väljer att spendera din värdefulla tid med mig. Det var några månader sen jag sist jag laddade upp ett nytt avsnitt och jag ber om ursäkt för min frånvaro. Men det finns en anledning till att jag varit frånvarande. Jag har faktiskt varit utomlands, i Japan, hela våren och kom precis tillbaka till Sverige igen. Om jag skulle välja min favoritsäsong i Sverige så är det nog tiden i maj och juni då allt börjar blomma och få liv igen. I juni så firar vi ju också Sveriges nationaldag och lite senare också midsommar som ju är en av de största högtiderna för svenskar. Välkommen tillbaka till Morgonstund.

Ja, Japan. Jag har som sagt precis kommit tillbaka efter en längre tid i Japan. Det har varit fantastiskt tid och jag har haft förmånen att kunna bo där ett tag och leva i ett annat land en stund. Och när vi är på vår resa med ett nytt språk och en ny kultur så är det så klart ett privilegium om vi kan uppleva kulturen i person och insupa atmosfären och känslan i landet om vi har chansen. Så, det är det jag gjort de senaste månaderna. Och det är så klart ett privilegium och något att vara tacksam för att man kan uppleva, men det är givetvis också en bra chans att utveckla språket. Så, i mitt fall hade jag chans att höra mycket japanska och också att prata. Och idag vill jag dela med mig av ett tips som jag hoppas kan vara till nytta för dig som lyssnar. Speciellt är det ett bra tips när man kommit lite längre på sin resa med det nya språket tror jag. Så om det låter intressant. Häng med mig en liten stund.

Så, kort sagt är mitt tips är att gå in i olika butiker och affärer och fråga frågor. Det jag gjorde mycket den här gången var att gå till olika butiker och affärer, i mitt fall, många klädaffärer, och fråga frågor om deras produkter, material, pris, kvalitet och så vidare. Och det här ledde till att jag lärde mig nya ord och också fick en bra chans att starta konversationer med personalen i de olika butikerna, i de olika affärerna. En stor fördel med att gå in i butiker är ju att de, på ett sätt, “måste” prata med kunderna, eller hur? De vill sälja sina produkter och vi som kunder bemöts på ett positivt och bra sätt normalt. Och det kan leda till olika typer av intressanta samtal om inte bara butikens produkter men också om helt andra saker. Jag började till exempel prata om golf med en äldre man som sålde konstymer och skjortor och han kände till kända svenska golfspelare faktiskt så vi pratade en stund om det eftersom jag nästan växte upp på en golfbana och spelade golf i många år när jag var yngre. Så det var till exempel ett roligt samtal.

Så det är mitt tips till dig som kommit lite längre med språket. Gå in i olika butiker och affärer som du är intresserad av och börja ställa frågor om det de säljer till exempel. Vi ska så klart inte slösa bort personalens tid, men om vi har ett intresse av deras produkter och är nyfikna så tveka inte att gå in och ställa några frågor och träna på att konversera på det nya språket. I ditt fall svenska. Försök att undvika engelska om du kan. Det här är ett tips som jag tror fungerar bättre när du kommit till en lite högre nivå, kanske runt B1 eller B2 skulle jag gissa. Men det kanske funkar ok även tidigare. Prova gärna och se. Så, det är mitt tips för idag. Var inte rädd för att gå in i olika butiker och fråga frågor. De allra flesta kommer att vilja hjälpa dig tror jag.

Mycket hände under tiden i Japan. Det kändes som att tiden där genomgick olika faser faktiskt. Den första tiden, kanske omkring en månad, kändes som att upptäcka en ny värld litegrann. Fast för mig var det mer som att återupptäcka Japan efter fyra år sen sist. Efter det kom en tid av vardag skulle jag säga. En tid då jag slutade att vara “turist” kanske jag kan säga. Det som var nytt blev vardag, blev normalt, och man försöker hitta en plats i vardan. Det är också en intressant upplevelse faktiskt. Den sista tiden, eller den sista månaden, kändes som en värdefull tid då man vill ta tillvara på det som är unikt i Japan och det som jag bara kan göra där. Men också att fundera på vad man kan köpa och ta med sig hem som kanske är svårt att köpa i Sverige. När det gäller mat, kläder och annat. Det finns till exempel en hyaku-en-shoppu. En 100-yen affär kanske vi skulle säga på svenska. Där man kan hitta jättemånga bra saker för oftast bara 100 yen, som ju är extremt billigt. 100 yen är ungefär sju kronor tror jag i dagsläget. Så mindre än en dollar, eller en euro.

Ok, det var lite om hur jag har haft det. Men, hur har du haft det? Hur har det gått för dig? Har du haft tid och lust att lyssna och läsa svenska den senaste tiden? Jag hoppas det. Om inte så kom ihåg att motivation och inspiration går i vågor normalt och att vi inte är robotar. Imorgon är en annan dag. Och det är bara att börja igen om du haft en liten paus till exempel. Jag hoppas att dagens lilla avsnitt hjälpte dig något och att det inte kändes för svårt.

Om du är i Sverige eller på en plats där sommaren precis börjat så hoppas jag verkligen att du kan gå ut och njuta av att vara utomhus. Vi svenskar älskar att vara ute den här tiden och passa på att göra typiska sommarsaker. Det är ljust på kvällen till efter tio här i Stockholm och längre upp i norr blir det ju inte ens mörkt som du kanske redan vet. Det är en underbar tid just nu. Så jag säger trevlig sommar och sköt om dig till nästa gång. Vi hörs väl då? Ha det så bra.

Hej då. Hej då.

Glosor

Verb

• att fråga – to ask
• att konversera – to converse
• att uppleva – to experience
• att insupa – to absorb
• att utveckla – to develop
• att bemöta – to respond to
• att undvika – to avoid

Substantiv

• en affär – a shop
• en butik – a store
• en konversation – a conversation
• en kund – a customer
• ett tips – a tip
• en kultur – a culture
• en högtid – a holiday
• ett privilegium – a privilege

Fraser

• att ta tillvara på – to make the most of
• att ställa frågor – to ask questions
• så klart – of course

Övrigt

• givetvis – naturally / obviously
• faktiskt – actually
• värdefull – valuable
• nyfiken – curious

Hösten är här. Kylan tillsammans med friska vindar har kommit. Löven har börjat falla från träden. Några har redan börjat ändra färg. Finns det något vackrare än en solig höstdag full av höstlöv i gult, orange, rött och brunt? Jag vet faktiskt inte. Men, hur känner du inför hösten?

Ja, hej och välkommen till en ny Morgonstund med mig, Joakim. Hur är läget med dig idag? Kan du känna höstens vindar? Har du någon speciell känsla inför hösten? Själv älskar jag hösten. Och jag tror att en av anledningarna till det är att inte varje dag är vacker och solig och bekväm. Men när de soliga dagarna kommer så blir det därför extra fantastiskt och njutbart. Solens värme känns extra skön och nästan nödvändig kanske. Dagarna är kortare, som vi brukar säga, med det menar vi att soltimmarna är färre. …

Några saker som jag associerar med hösten nuförtiden är en varm god soppa. Finns det något godare än en varm god soppa på hösten? Brukar du äta soppa? Något annat som jag brukar göra också på hösten är att baka bröd. Jag vet inte exakt varför men det känns helt rätt att börja baka bröd på hösten. Varmt nygräddat bröd och en varm soppa är väl svårslaget eller hur? Är det för att det är skördetider som jag börjat baka kanske? Det kanske är genetiskt, vad vet jag. Har du några speciella höstaktiviteter som du …

Jag antar att dagens tema är hösten, men jag har inte planerat något speciellt idag. Jag hoppas som alltid att det går bra för dig. Jag hoppas att du fortsätter att spendera tid med det svenska språket. Och glöm inte att du kan ändra metod, taktik, sätt att spendera tid med språket, om det känns lite stagnant för tillfället. Så, om du har lyssnat mycket, läs något, om du har läst mycket, prova att lyssna litegrann istället. Om du inte har pratat på länge, försök att hitta någon att prata med, eller prata …

Till dig som tycker att hösten är lite tuff kanske främst mentalt vill jag bara säga att det finns mycket att se fram emot. Först och främst alla höstlöv och fina soliga dagar. Passa på att gå ut på dessa dagar och promenera, eller jogga, eller gå på café och mingla med andra soldyrkare längs gatorna. Och när det blir lite mörkare och kallare snart så se det som en bra ursäkt att börja läsa en bok som du velat läsa länge men inte haft tid att börja med till exempel. Eller ha en skön och mysig filmkväll med…

Ok. Det var några tankar om hösten. Jag hoppas att du kan njuta av hösten, framförallt om du inte gillat hösten tidigare. Det är en underbar tid om du frågar mig, speciellt nu när löven byter färg. Jag önskar dig lycka till med det svenska språket. Ha en riktigt fin vecka så hörs vi om en liten stund igen. Sköt om dig till dess. Tack för idag. Ha det fint.

Hej då. Hej då.

Ordlista

Verb:

att få = (here) to need to
att njuta = to enjoy
att anta = to assume
att skörda = to harvest
att odla = to grow (something)
att mjuka upp = to soften / to warm up

Substantiv:

kylan = the cold
frisk(a) = (here) fresh
anledning (en) = a reason
skördetider (en) = harvest season
vete = wheat
korn = corn
havre = oat(s)
råg = rye
sädesslag (ett) = grain(s)
soldyrkare (en) = a sunworshiper
renoveringsprojekt (ett) = a renovation project
inredning (en) = interior design / an interior

Fraser:

krypa upp i soffan = crawl up on the couch
helt rätt = totally right
låt det vara allt = let that be all
ta till vara på = make use of
att hålla värmen = to keep warm
ta tillfället i akt = to seize the opportunity

Övrigt:

njutbar(t) = enjoyable
nödvändig(t) = necessary
nygräddat = freshly baked
svårslaget = hard to beat
tvärtom = the opposite
dyster = gloomy
stagnant = stagnant

Gomorron. Gomorron. Och välkommen till Morgonstund. För dig som inte vet så heter jag Joakim och jag försöker skapa innehåll för dig som lär dig svenska. Och idag blir det innehållet lite speciellt.

Först och främst blir det lite lättare svenska igen idag. Så idag går vi tillbaka lite till rötterna av den här podden men med en liten förändring. Idag ska jag nämligen berätta en kort historia för er. Och innan jag gör det så ska jag ge lite bakgrund till varför den här historien kom till, eller varför jag skrev den här korta historien. Häng med.

Ok, så, anledningen till att jag skrev den här historien som heter “Maja och Mumlan” är att jag hade tidigare en elev som hade lite svårt att komma ihåg vissa ord och fraser på svenska. Den här eleven blandade ihop olika uttryck och ord på svenska.

Så för att hjälpa den här eleven så skrev jag en kort historia där jag använde de uttryck och ord som var svåra för min elev i ett naturligt sammanhang. Det var så historien om Maja och Mumlan började.

Min elev, som på den tiden kanske hade en A2-nivå ungefär, har så klart fortsatt att förbättra sin svenska. Och jag tänkte: Varför inte skriva en version av historien som är lite svårare också. Kanske en B1-nivå version. Och sen tänkte jag, varför inte skriva ytterligare en version som är ännu svårare?

Och så föddes tanken att skriva samma historia för olika nivåer av svårighetsgrad. Så, i dagsläget, eller just nu, finns det tre versioner av historien om Maja och Mumlan. Och idag tänkte jag dela med mig av den första versionen. Alltså, den lättaste versionen.

Jag kommer snart att berätta samma historia men i de svårare versionerna också. På så sätt kan du testa dig själv litegrann, och se hur svårt det är att förstå de olika versionerna.

Jag tror att det kan vara bra att börja med den lätta versionen även om den kanske kan kännas lite för lätt för vissa av er. Och anledningen är att när vi senare lyssnar eller läser de lite svårare versionerna så blir det lättare att förstå eftersom vi redan har ett sammanhang. Det är i alla fall tanken bakom de här historierna. Jag hoppas att det kan hjälpa dig förstå mer svenska i sitt sammanhang.

Så, är du redo för den första och lättaste versionen av Maja och Mumlan? Ok, bra. Då kör vi.

Maja och Mumlan (A2)

Av: Joakim Åström

Det här är en historia om Maja och hennes katt Mumlan. Maja gillar att promenera i skogen och hon älskar blommor och växter. Hon gillar också alla färger man kan se i skogen. Hon promenerar nästan varje dag tillsammans med sin katt Mumlan.

Hon tycker om att se nya saker och nya platser. Men hon tycker också om att se samma platser igen. Varje dag är unik, tänker Maja. På morgonen hälsar hon på djuren och växterna. Ibland ser hon en ny växt eller en ny blomma. Då presenterar hon sig och säger: “Hej, jag heter Maja. Trevligt att träffas”.

Majas katt Mumlan älskar också att promenera i skogen, speciellt tillsammans med Maja.

Maja och Mumlan bor tillsammans i ett litet rött hus. Huset ligger nära en skog och en sjö. På morgonen kan Maja välja mellan att gå till sjön eller att promenera i skogen. Det tycker Maja är underbart. Det är som att välja glass, tycker Maja. Allt smakar bra!

Maja har många vänner men hennes bästa vän heter Oliver. Oliver och Maja är lika gamla. De leker tillsammans nästan varje dag. Maja har andra vänner också men de bor inte så nära. Det tar lite tid att promenera till deras hus. Och några vänner tar det till och med flera timmar att promenera till. Men Oliver bor jättenära. Det tar bara 30 sekunder från Majas hus, om man springer. Och det gör Maja ofta. Det är roligt att springa till Olivers hus, tycker Maja.

Maja kommer ihåg första gången hon träffade Oliver. Det var när Oliver letade efter stenar utanför sitt hus. Maja älskar också att leta stenar. De började direkt att leta stenar tillsammans. De letade hela dagen tills det blev mörkt. Efter det har de varit bästa vänner.

Maja äter frukost varje dag tidigt på morgonen. Maja kan äta nästan allt men hennes favoritfrukost är definitivt gröt med mjölk, och en smörgås, så klart. När Maja äter gröt tänker hon ofta på mormor. Mormor berättade spännande saker för Maja när de åt frukost tillsammans. Mormor berättade om gröten, om skogen, om livet. Ja, hon pratade om allt. Maja lyssnade alltid på allt som mormor sa. Ibland var det lite svårt att veta om det mormor sa var hundra procent sant eller inte. Men Maja tror det.

Det var också spännande när Maja och mormor bakade bröd tillsammans. Från köket kan man se trädgården med alla växter och skogen i bakgrunden. Maja tror att det var därför mormor pratade mycket om djuren och växterna när de bakade. Man kan ofta se olika djur i trädgården. Till exempel kaniner, ekorrar, igelkottar och ibland rävar. Mormor kände nästan alla djur som kom på besök.

Maja bakar bröd flera gånger i veckan. Det är roligt att baka och hon tycker om att äta bröd. Hon använder normalt mormors recept men improviserar också ofta. När Maja känner doften av nybakat bröd andas hon extra djupt. Nybakat bröd hjälper oss att andas djupt, tänker hon. Mumlan gillar också bröd och vill också smaka. Men bara när brödet är lagom varmt, så klart.

Mumlan är svart med vita fläckar. Hon är ganska liten men snabb. På morgonen är Maja och Mumlan normalt väldigt pigga, men på eftermiddagen och på kvällen blir de ofta trötta av alla äventyr. Då vilar de tillsammans i soffan. Ofta somnar de också. En tupplur är alltid skönt, tycker Maja.

Flera gånger i veckan simmar Maja och Mumlan i en liten sjö som ligger nära huset. Mumlan är inte rädd för vatten och är bra på att simma. När Maja promenerar i skogen kommer Mumlan ofta med. Maja tycker om att berätta historier för Mumlan. Maja känner att Mumlan förstår hennes historier även om hon är en katt. Det finns ingen katt som Mumlan i hela världen, säger Maja.

Namnet Mumlan är lite speciellt, men Maja tycker att det är ett bra namn. Mumlan pratar ofta för sig själv och därför kallar Maja henne för Mumlan.

Slut.

Ordlista

Verb

• att promenera – to walk
• att hälsa – to greet
• ligger (att ligga) – (here) is located / (can also mean to lay down)
• att välja – to choose
• att springa – to run
• att komma ihåg – to remember
• att träffa – to meet
• att leta – to look for
• att börja – to begin / to start
• att berätta – to tell
• att lyssna – to listen
• att veta – to know
• att baka – to bake
• att tro – to believe
• att känna – to know / to feel
• att andas – to breathe
• att smaka – to taste
• att vila – to rest
• att somna – to fall asleep
• att simma – to swim
• att finnas – to exist

Substantiv

• en skog – a forest
• en blomma – a flower
• en växt – a plant
• en färg – a color
• en sak – a thing
• en plats – a place
• en sjö – a lake
• glass (en) – ice cream
• en gång – (here) time (as in: one time, two times…)
• en sten – a stone
• gröt – porridge
• en smörgås – a sandwich
• livet (ett) – life
• ett kök – a kitchen
• en trädgård – a garden
• en kanin – a rabbit
• en ekorre – a squirrel
• en igelkotte – a hedgehog
• en räv – a fox
• ett besök – a visit
• en doft – a scent
• fläckar (en) – spots
• en tupplur – a nap
• världen (en) – the world

Fraser

• trevligt att träffas – nice to meet (you)
• det tar lite tid – it takes some time
• hela världen – the whole world
• till och med – even
• även om – even though

Övriga

• nästan – almost
• då – then (at that time)
• tillsammans – together
• liten / litet – small
• andra – others
• några – a few
• flera – several
• utanför – outside (of)
• hela – whole / all
• mörkt – dark
• tidigt – early
• så klart – of course / obviously
• spännande – exciting
• alltid – always
• svårt – difficult
• sant – true
• olika – various
• djupt – deep
• lagom – just the right amount of something
• snabb – fast
• väldigt – very
• pigga – full of energy
• skönt – nice
• rädd – afraid

God morgon. God morgon. Och välkommen till ett nytt avsnitt av Morgonstund. Hur står det till? Hur har du haft det sen sist? Rullar det på med din språkinlärning?

Idag tänkte jag att vi kunde nudda vid ett ämne som jag tycker är lite intressant faktiskt. Och det är ämnet ordförråd. Och mer specifikt, aktivt och passivt ordförråd. Hur låter det? Jag tror att det kan bli en intressant diskussion. Så, om du håller med, häng med en liten stund.

Ordförråd, vokabulär. Vad tänker du när du hör de här orden? Hur många ord kan du på ditt modersmål tror du? Har du ens tänkt på det?

När jag frågar ChatGPT om hur många ord som modersmålstalare generellt kan så svarar ChatGPT att utbildade modersmålstalare förstår mellan 20 000–35 000 ordfamiljer.

Ok, så vad betyder ordfamiljer? En ordfamilj refererar till en grupp ord som delar en gemensam bas och rot och har en relaterad mening och betydelse. Så till exempel, ordet studera, som ju är ett verb, kan böjas och bli studerade, studeras och så vidare – olika verbformer, som vi säger på svenska. Men ordet kan också bli till studier, till exempel, som är ett substantiv. Men vi är fortfarande inom basordets eller rotordets ordfamilj.

Jag tror att när vi hör ordet ordfamilj så kan vi nästan föreställa oss ungefär vad det betyder utan en detaljerad förklaring.

Ja, de nummer som vi precis nämnde, 20 000–35 000 ordfamiljer, refererar till ord som vi förstår – med andra ord, hela vårt ordförråd. Men det här betyder inte att vi direkt kan använda alla de här orden själva, men när vi ser dem eller hör dem i sitt sammanhang så kan vi förstå vad som menas.

Har du funderat på ditt passiva och aktiva ordförråd? Jag måste erkänna att innan jag började studera andra språk så hade jag aldrig tänkt i de här banorna. Och gränsen mellan vårt aktiva och vårt passiva ordförråd är så klart diffus och i konstant förändring.

Så, hur många ord har vi i vårt passiva ordförråd, kanske du tänker? Ja, vad tror du? Hur många ord använder du aktivt på ditt modersmål?

Det här varierar ju så klart också beroende på person, språk, utbildningsnivå och så vidare. Men någonstans mellan 5 000 och 10 000 ordfamiljer för bildade modersmålstalare, enligt ChatGPT. Är du förvånad över de här siffrorna? Eller känns det intuitivt korrekt?

Ok, så nu vet vi ungefär hur många ord som existerar i vårt passiva och aktiva ordförråd. Nu måste vi så klart jämföra dem, eller hur?

Nyfiken som jag är så vill jag veta hur många procent det här är ungefär. Och om vi tar ett genomsnitt av båda siffrorna så får vi 7 500 ordfamiljer i vårt aktiva ordförråd och 27 500 för vårt passiva ordförråd. Och lite matematik ger oss cirka 27 % för vårt aktiva ordförråd.

Ok, så varför är det här relevant, kan man ju tänka. Och det är en bra fråga. Det kanske inte är mycket mer än kuriosa. Men jag tror att det kan vara bra att ha med sig i bakhuvudet, som vi säger, när vi försöker lära oss ett nytt språk.

Därför att självklart är det samma för det språk vi försöker lära oss. Vi kommer kanske bara att aktivt kunna använda cirka 30 % av det vi faktiskt förstår när vi läser eller lyssnar. Ska vi säga runt en tredjedel för att göra det enkelt?

Vad tänker du om de här siffrorna? Tror du att det stämmer? Eller känns det konstigt? Som sagt, det här är inga exakta siffror men det är ändå underlag för funderingar, eller hur?

Så, när du känner att du inte kommer ihåg ett ord på svenska när du har en konversation till exempel – om du blir besviken på dig själv när du inte direkt kommer på ett ord som du kanske läst eller hört tidigare – kom ihåg att även på ditt eget modersmål så är den största delen av ditt ordförråd passiv.

Och att det är helt normalt att inte ha tillgång till alla ord som vi faktiskt förstår i sitt sammanhang när vi läser eller lyssnar på språket.

Så, varför känner vi sällan eller nästan aldrig den här känslan på vårt eget modersmål? Min gissning är att på vårt eget modersmål så har vi helt enkelt tillräckligt med ord för de saker vi normalt behöver göra i vår vardag. Därför blir den här verkligheten aldrig uppenbar på vårt eget språk.

Lite enklare sagt: vi ser normalt inte det här på vårt eget språk eftersom vi har ett tillräckligt stort aktivt ordförråd. Eller vad tror du? Upplever du det här på ditt modersmål också?

Ok, så hur kan vi fixa det här problemet? Om det nu är ett problem. Hur kan vi undvika att känna att vi inte har tillräckligt aktivt ordförråd?

Ja, jag antar att vi behöver utvidga vårt passiva ordförråd. Vi behöver förvärva fler ord och fraser. Och vid någon tidpunkt behöver vi börja använda vårt ordförråd aktivt – antingen genom att konversera eller genom att skriva till exempel.

Men det viktigaste tror jag i alla fall är att fokusera på att fortsätta exponera oss för språket på alla sätt vi kan. Och om vi samtidigt kan komma ihåg, och ha i åtanke, att vi inte kommer att kunna komma ihåg alla ord som vi faktiskt förstår – då behöver vi inte oroa oss över att försöka komma ihåg alla ord vi sett eller hört. Det verkar vara omöjligt.

Så vi kan flytta vårt fokus lite kanske. Istället för att försöka komma ihåg alla ord – istället för att försöka erinra oss alla ord, eller memorera alla ord – så kan vi bara göra vårt “jobb” att lyssna och läsa. Och när vi vill och har möjlighet: använda vårt språk.

Ditt minne är inte dåligt. Ditt minne är inte sämre än någon annans. Polyglotten Steve Kaufmann brukar säga att att glömma är en viktig del av att komma ihåg – därför att varje gång vi glömmer och kommer ihåg igen så förstärks ordets förankring i vårt minne. Så att glömma är till och med viktigt. Vad tror du?

Ok, det var mycket filosoferande idag kanske. Jag hoppas att det fanns något intressant och matnyttigt, som vi säger, i dagens diskussion.

Har du några tankar och reflektioner kring dagens tema? Jag tycker att vi landade, som så ofta, i acceptans och att vara snälla mot oss själva under vår språkinlärningsprocess.

Nu säger jag tack för idag. Tack för att du lyssnade. Ha en fin dag och sköt om dig till nästa gång. Vi hörs då.

Hej då.
Hej då.

Ordlista

Verb

• att nudda (vid) – to touch (on)
• att tänka – to think
• att förstå – to understand
• att höra – to hear
• att läsa – to read
• att lyssna – to listen
• att använda – to use
• att komma ihåg – to remember
• att glömma – to forget
• att erkänna – to admit
• att förändras – to change
• att jämföra – to compare
• att tro – to believe
• att oroa sig – to worry
• att memorera – to memorize
• att förvärva – to acquire
• att konversera – to converse
• att exponera (sig) – to expose (oneself)
• att förstärka – to reinforce
• att landa (i något) – to arrive at / to conclude with

Substantiv

• ett ordförråd – vocabulary
• ett modersmål – mother tongue
• en ordfamilj – word family
• ett sammanhang – context
• en förändring – a change
• en gräns – a boundary / limit
• en nivå – level
• en vardag – everyday life
• ett minne – memory
• en språkinlärning – language learning
• en reflektion – reflection
• en fundering – a thought / consideration
• en procentsats – percentage
• ett problem – a problem
• en lösning – a solution

Fraser

• att hålla med – to agree
• att ha i åtanke – to keep in mind
• att komma på ett ord – to recall a word
• att ha tillgång till – to have access to
• att landa i – to arrive at / come to (a conclusion)
• som vi säger – as we say
• bakom kulisserna – behind the scenes

Övrigt

• passiv – passive
• aktiv – active
• utbildad – educated
• intuitivt – intuitively
• diffus – blurry / vague
• relevant – relevant
• kuriosa – trivia
• ungefär – approximately
• snäll mot sig själv – kind to oneself
• matnyttigt – useful / practical (often about knowledge)

Hej där. God morgon. Joakim heter jag och välkommen till min morgonstund. Hade du en bra morgon idag? Eller har du en bra morgon just nu kanske? En bra start på dagen är en skön början eller hur? Varje dag kan vi och får vi starta om igen. Tycker du inte att morgonen brukar sätta tonen för dagen? Så jag hoppas att tonen du har satt eller just nu sätter för dagen känns bra. För dig som studerar svenska och försöker lära dig svenska så hoppas jag att du kan känna att du kan njuta samtidigt som du studerar. Och egentligen vill jag inte säga studerar för det för ibland tankarna till något slags kämpande under lampans ljus och det är kanske inget fel med det men låt oss inte göra saker svårare än de behöver vara. Man kan ha roligt och lära sig samtidigt, man kan njuta och samtidigt lära sig, man kan till och med vara helt avslappnad och lära sig ett nytt språk. Och det är det vi försöker göra här. Så låt oss byta ut ordet studera med något annat. Att förvärva kanske. Eller att absorbera. Så låt oss tillsammans absorbera lite svenska idag. Då kanske det inte känns lika tungt och seriöst. Inte mindre effektivt men mindre tungt och seriöst. Vår intention är seriös men vi behöver inte kompromissa när det gäller effektivitet bara för att vi inte känner stress eller press. Välkommen.

Ja, idag tänkte jag prata lite allmänt om språk och språkinlärning igen. Jag märker ibland att folk är lite osäkra på vad det innebär så jag tänkte bara nämna några saker som man kan fundera på eller som man kanske inte har tänkt på. Vi kanske kan prata lite snabbt om grunderna till språkinlärning och det vi gör medvetet eller omedvetet när vi lär oss ett nytt språk. Och det här är bara hur jag tänker och ser på språkinlärning så det är så klart inget som är skrivet i sten. Men i alla fall. Låt oss försöka reda ut några begrepp så att vi tydligare vet vad vi pratar om.

Vi har ju egentligen bara fyra saker som vi kan fokusera på när vi lär oss språk. Vi kan lyssna och att läsa, som vi kan kalla för input, eller inmatning kanske på svenska. Och att prata och att skriva, som vi kan kalla för output eller kanske språkproduktion på svenska. Så för att få in språket i hjärnan så måste vi antingen lyssna eller läsa. Det finns inga andra alternativ vad jag vet. Det finns personer som kan läsa med hjälp av fingrarna också, eller hur. Så, vi kan se språket, vi kan höra språket och det går att känna språket också för vissa. Vi kan inte smaka språket och vi kan inte lukta oss till språket vad jag vet. Men kanske om man smakar en riktigt god kanelbulle så kan man kanalisera lite svenska. Vem vet? 🙂 Om du som lyssnar kan kanalisera svenska direkt från etern så hör av dig till mig för då vill jag jättegärna intervjua dig! Men, om inte nya ord, så kan vi kanske med en kopp kaffe och en kanelbulle i alla fall hamna i rätt stämning för att förvärva, absorbera ny svenska.

Om vi börjar med output. Eller kanske språkproduktion. Att prata och att skriva är något vi gör efter att vi förvärvat språk. Så vi kan inte prata oss till ny information. Att prata betyder inte att vi lär oss nya ord eller fraser. Så, när man säger att man måste prata för att lära sig ett språk så är det viktigt att förstå vad man menar. Om jag just nu bad dig att skriva något på ett språk du aldrig hört eller läst så är det lite svårt eller hur? Vi börjar inte med att producera språk innan det matats in i oss på något sätt.

Att prata kan självklart vara viktigt och är viktigt för de flesta, men det är inte för att skaffa oss ny information. När den andra personen pratar, när någon annan pratar och vi lyssnar på en annan person, då är det input, och då kan det vara ny information, nya ord eller nya fraser. Men när vi pratar själva så är det inte ny information för oss. Att prata handlar mer om att repetera, att producera, att imitera och att cementera den information och kunskap vi redan hört eller läst. Och också kanske att vänja oss vid motoriken som är relevant för att producera ljuden i det nya språket som i början kan vara svåra att imitera.

Och att prata handlar självklart först och främst om att kommunicera med andra. Men det är fullt möjligt att förstå ett språk utan att ha haft konversationer i språket. Det är möjligt att förstå vad man läser eller hör när någon pratar utan att direkt kunna prata särskilt mycket eller bra själv. Det finns personer som väntar många månader innan de börjar prata det nya språket. Vissa personer väntar år faktiskt. Och det är så klart helt ok. Det är en metod som faktiskt fungerar. Vissa pratar från dag ett och andra väntar sex månader eller mer innan de börjar prata det nya språket.

Så, när ska man börja prata ett nytt språk? Jag tror personligen att det är en smaksak som vi säger. Det är personligt. Den viktigaste faktorn här är motivationen tror jag. Vad motiverar dig? För många är det motiverande att prata och att försöka använda det de lärt sig. Och det är också en typ av repetition. För andra är det inte så relevant, speciellt i början. De kanske fortsätter att lyssna och att läsa tills de känner en dag att de vill börja prata. I slutändan, om du vill bli bra på att konversera på ett nytt språk, i det här fallet svenska, så måste vi prata mycket tror jag. Men när vi börjar prata är upp till oss. Du kanske inte ens är intresserad av att prata svenska. Du kanske bara vill förstå tv-serier eller filmer på svenska. Eller så vill du kunna läsa en författare på svenska men du har inga svenska vänner och inga planer på att flytta till Sverige. I så fall är det kanske inte så relevant att kunna prata flytande. Men de flesta vill nog kunna prata bra och bli, det vi brukar kalla flytande, på det nya språket. Att bli flytande på ett språk är också ett debatterat koncept, eller hur? Hur definierar du att vara flytande? Min definition är kanske inte exakt som alla andras. Och jag kanske kan prata om det senare i ett annat avsnitt. Det är också ett intressant ämne, eller hur?

Så, input. Eller inmatning som vi kanske kan säga om vi vill hålla oss till svenska ord. Om du frågar mig så borde nog det här vara den största delen av den tid vi spenderar med språket. Vi borde lyssna, eller läsa, den största delen av tiden. Vi har två öron och två ögon men bara en mun, eller hur? Även när vi blivit duktiga på ett språk så tror jag att merparten, den största delen, borde spenderas på att lyssna och att läsa, att förvärva språket. Eller, vad tycker du? Den tid vi spenderar på att lyssna och att läsa är direkt relaterad till resultatet. Ju mer tid vi spenderar här, desto bättre blir resultatet. Med kanske en reservation, eller ett förbehåll, som man också kan säga på svenska. Och den reservationen, det förbehållet, är att vi väljer innehåll som inte är för svårt och inte för lätt. Jag har sagt det förut eller hur? …

Om vi bara plötsligt åker till ett nytt land och hoppas att vi magiskt ska förvärva språket därför att alla runt omkring oss pratar ett främmande språk, så är det inte en ideal situation, tror jag. Det kommer kanske i slutändan att fungera, men det är inte tidseffektivt. Och det kommer att vara väldigt jobbigt och stressande och potentiellt traumatiserande till och med. Det är både mer tidseffektivt och en mer positiv upplevelse att förvärva språk gradvis på en relevant nivå. För vissa är det till exempel frestande att bara slå på svensk radio, till exempel, och ha radion stå på i bakgrunden och hoppas att språket på något sätt fastnar automatiskt. Det här är inte en irrelevant metod men det är inte den mest tidseffektiva metoden, om du frågar mig. Om du inte förstår det mesta så klart. Den här metoden kan också leda till frustration och negativa känslor om oss själva när vi inte lär oss språket tillräckligt snabbt. Vi kanske känner att vi har lyssnat på mycket svensk radio eller tv och vi “borde” förstå vad de säger, men det är viktigt att förstå vad som är tidseffektivt och att vara snälla mot oss själva. Att lyssna på svensk radio och tv är självklart en jättebra idé om vi förstår det mesta. Och ibland kan vi så klart utmana oss själva med lite extra svårt innehåll, men vi måste vara lite försiktiga här och samtidigt förstå att vi inte kommer att förstå allt som vi hör och läser i sådana fall. Jag hoppas att du förstår vad jag menar. Det viktiga är att välja innehåll med rätt nivå. Det är det som är min poäng.

Om vi tar den här podden som ett exempel. Här pratar jag lite lättare svenska och jag förklarar ord lite extra ibland. Jag använder också synonymer och olika sätt att säga samma sak för att göra det lite lättare för dig att förstå. Och också för att du ska kunna uttöka ditt ordförråd, din vokabulär, och förhoppningsvis förvärva, absorbera nya sätt att säga samma sak, nya ord, nya synonymer, så att när du hör eller läser de nästa gång i ett annat sammanhang, ett annat kontext, så kommer du ha större chans att förstå. Och just nu, kanske den här podden är på en lagom nivå för dig, men snart, eller kanske redan nu, så kan du börja lyssna på helt normal svenska för att utmana dig själv lite extra. Eller så fortsätter du att lyssna på den här podden och andra liknande poddar ett tag till innan du tar steget vidare i dina språkäventyr.

Så, vi har nu delat in språk i två delar, input och output, inmatning och språkproduktion. Och det här tror jag är relevant för att förstå hur vi kan lära oss språk. Men vi skulle också kunna prata om två andra indelningar av språk. Vi skulle också kunna säga att primära språkförmågor som att lyssna och att prata. Att konversera. För att konversera behöver vi kunna lyssna och prata. Så de här två förmågorna känns väldigt primära, eller hur? Förr i tiden var det mer vanligt att folk var analfabeter. En analfabet är en person som inte kan läsa eller skriva. Och så levde folk sina liv. Jag vet inte om det stämmer, men enligt ChatGPT så är idag cirka 10 % av vuxna analfabeter. Så, vi skulle kanske kunna säga att att läsa och att skriva är sekundära förmågor. Men hur är de relevanta för oss som lär oss ett nytt språk? Enligt min åsikt så är det normalt jättebra på alla språknivåer som ett komplement till lyssnandet. Men jag tror att det är extra relevant när man börjar nå en lite högre nivå. Och anledningen till det är att när vi läser så ser vi ett språk som är lite annorlunda från talspråket. Vi träffar på nya ord och fraser som inte dyker upp lika frekvent i vardagsspråket. Det är ett jättebra sätt att utöka vår vokabulär, vårt ordförråd. Vi har också extra tid när vi läser och kan ta det i vår egen takt. Vi behöver inte stressa eller fokusera intensivt för att försöka höra och förstå vad någon säger. Det kanske också kan vara relevant att läsa en favoritförfattare eftersom de har ett visst eget språk. De har en viss stil. Och därför kommer vi naturligt att få repetition av ord och fraser som just den författaren använder ofta. Och givetvis är det superrelevant om vi älskar att läsa. I så fall är det en jättebra aktivitet för dig att göra även på svenska. Och tvärtom gäller givetvis också. Om du avskyr att läsa, om du absolut inte tycker om att läsa, så gör inte det. Det är i så fall inte det mest tidseffektiva för just dig. Eller, gör som en av mina elever gör, lyssna på böcker. Det här är väl något fantastiskt eller hur? Nuförtiden är det ju jättelätt att lyssna på böcker. Har du provat? I så fall rekommenderar jag att börja med en bok som du kanske redan läst tidigare på ditt modersmål.

När det gäller att skriva så tror jag själv att det finns en koppling mellan motorik och minne. Jag är definitivt ingen expert men att fysiskt konkretisera ord och meningar tror jag hjälper att memorera språket lite extra. Men samtidigt beror det nog också på hur medvetna vi är, eller hur närvarande vi är när vi skriver. Och jag rekommenderar att skriva om du gillar att skriva. Och jag rekommenderar att skriva om det finns ord och fraser som du har svårt att komma ihåg. Försök att använda just de orden på ett kreativt sätt så kommer de att fastna lättare tror jag.

Ok, nu har jag pratat eller kanske till och med svamlat, eller pladdrat, länge nog om det här tror jag. Om du lyssnade ända hit idag så vill jag säga, jättebra jobbat. Du har du fått mycket repetition tror jag men förhoppningsvis också lite ny information i form av tankar, idéer, koncept, eller nya ord och fraser på svenska. Hur som helst, så ge dig själv en klapp på axeln. Det har du förtjänat. Har du klappat dig själv på axeln nu? Kom igen, det är ok även om du sitter på tåget. Har du gjort det nu? Ok, då tackar jag så mycket för idag och jag säger hej för nu. Men innan vi slutar helt vill jag bara till sist säga att du är välkommen med dina kommentarer och tankar. Jag finns alltid att nå på mejl om du vill dela med dig av något. Det behöver inte vara relaterat till just dagens avsnitt. Ha en fin dag. Ta hand om dig. Vi hörs väl nästa gång? Ha det så gott.

Hej då.
Hej då.

• Verbs
  • förvärva – to acquire
  • absorbera – to absorb
  • konversera – to converse
  • producera – to produce
  • cementera – to cement
  • imitera – to imitate
  • reda ut – to sort out / to clarify
  • kanalisera – to channel
  • pladdra – to chatter
  • svamla – to ramble / to babble
• Nouns
  • inmatning – input
  • språkproduktion – language production / output
  • motorik – motor skills
  • analfabet – illiterate person
  • förbehåll – reservation / condition
  • vokabulär – vocabulary
  • kontext – context
  • stil – style
• Phrases
  • sätta tonen för dagen – to set the tone for the day
  • skrivet i sten – set in stone
  • ge sig själv en klapp på axeln – to give yourself a pat on the back
  • på en lagom nivå – at just the right level
  • till sist – finally / in the end
  • ha i åtanke – to keep in mind
  • i slutändan – in the end / ultimately
• Other
  • input – input
  • output – output
  • flytande – fluent
  • tidseffektivt – time-efficient
  • relevant – relevant
  • frustration – frustration
  • repetition – repetition
  • konkretisera – to make concrete / to clarify
  • etern – the airwaves / the ether (poetic or figurative use)